Sigbritt Ernalds blogg

Sigbritt Ernalds blogg

Yrkesval

SkrivarmödorSkapad av Sigbritt Ernald 2011-10-11 16:34
Man borde kanske istället ha blivit grävmaskinist. Sitta där i den stora maskinen och brumma, fnula med skopan eller griptängerna undertill. Bara hålla på med en sak, bli skickligare och skickligare utan att bli störd av en massa folk som har anspråk på en hela tiden, som vill ha och tycka.

Eller konsertpianist. Vara sval och blek i svart klänning, rent utav esoterisk, och bara jobba på att bli skickligare och skickligare. Hålla på med sin egen grej utan att bli störd av en massa folk som hela tiden vill en nåt, vill en nåt, kräver uppmärksamhet och engagemang.

Säger jag till min man medan vi ser på en sån pianist. Han tittar forskande på mig.
– Författare, säger han.

Jag övar i alla fall på min svalkande likgiltighet.

Och skriver nån rad allt emellanåt.

  • Kommentarer(0)//bloggen.sigbritternald.se/#post777

Blåbärsfingrar

SkrivarmödorSkapad av Sigbritt Ernald 2010-08-14 17:49

Läser om Stephen King, bläddrar med blåbärsfingrar. Det är tummarna, pekfingrarna och långfingrarna, de ser änna spooky ut, blåsvarta som vargtimmen.

Läser att S King skrev Carrie med inspiration från ett besök i ett omklädningsrum för tjejer på en skola. Där fanns lådor som inte brukade finnas hos pojkarna, boxar för sanitetsartiklar (som det kan heta) och han började tänka på en tjej som fick mens men inte fick stopp på blödningen.

Vad skulle inte han kunna ha gjort av fingrar som mina!

Med hjälp av vidriga myggbett som bara svällde och svällde, fästinguslingar utan ögon men med osvikliga luktorgan, milsvida skogar, rusiga björnar, hungriga vargar, horder av grundlurade bärplockare från andra sidan klotet...


  • Kommentarer(0)//bloggen.sigbritternald.se/#post608

Vem bryr sig om de fattiga förr?

SkrivarmödorSkapad av Sigbritt Ernald 2009-12-29 14:50

Vem bryr sig?

Elsie Johansson vågar berätta om sina gamla fattiga släktingar, kanske finns det dom som bryr sig. Hon berättar bra och blir läst, men jag vet inte om nån skulle bry sig om mina förfäder, några andra av de fattiga svenskar det fanns så gott om bara för hundra år sen.

De är inte politiskt korrekta. Man ska ha glömt att de allra allra flesta av oss har förfäder som svalt och frös och dog för tidigt i tbc och spanskan, som slavade under herrar och nästan outhärdliga omständigheter.

Det finns inget skrivet om dem, vad jag vet, mina förfäder, utom ett par rader i kyrkböckerna förstås: född, gift, död.

De flesta vet jag inget om, men de har inga anor sen 1200-talet. De som har det, är de som har ett enskilt efternamn, som Silfverskiöld och sånt. Inte Andersson. Det räknas inte till anor. Anor är inte gener.

Det finns inget skrivet om dem, mina Anderssons och Karlssons, vad jag vet, för ingen har mördat tjänstefolk och nära släktingar som Helena Henschens förfäder eller tjänat hos kungen som Agneta Pleijels.

De var torpare och pigor, tror jag mig ändå veta, och såna har det förstås skrivits om. Om männen, mest. Av Eyvind, Harry, Artur och Ivar Lo.

Moa har skrivit om en fattig flicka! Jag lät en klass en gång läsa Mor gifter sig och jag trodde de skulle strypa mig. Något så ohyggligt trist som en fattig flicka för längesen stod de helt enkelt inte ut med.

Bryr sig nån nu?




Jag har kopplat på kommentarfunktionen igen. På försök. Välkommen att skriva nåt om du är ärlig, men artig.

  • Kommentarer(3)//bloggen.sigbritternald.se/#post477

Och titeln?

SkrivarmödorSkapad av Sigbritt Ernald 2009-11-10 18:49

En giftgrön ambulans körde förut stilla ut från hospicet på andra sidan ekarna. Jag gnuggar ögonen och funderar på en titel.

En titel ska vara bra, men jag kommer inte på nåt. Writer´s Digest ger tips:

1. Googla så den inte redan finns.
Jaha, men jag vet ju inte.
2. Maximera valen. Gör en lista med åtminstone fem titlar innan du bestämmer dig, precis som när du väljer partner.
Va? Jaha. Okej då! Får väl spåna fram nåt: Ögonvrå. Ögonblickar. Förbiseende. Apparaten. Äsch!
3. Glöm inte röst och utgångspunkt. En distinkt röst ska vara, inget flum och bludder, kalla t ex inte en text skriven i tredje person för Mitt sommarlov.
Det är väl ändå basic.
4. Plocka in precisa substantiv och aktiva verb, t ex Begär under almarna istället för Kärlek under träden.
Är detta en tidskrift för proffs? Verben?
5. Gör den gärna tvetydig.
Mmm, det är bra. Men svårt.
6. Undvik att sabotera historien med titeln.
Jag fattar, jag fattar, typ inte Domaren är mördaren istället för Tio små negerpojkar.
7. Försäkra dig om att titeln matchar historien.
Säg inte det, jag har alltid undrat varför Driver dagg, faller regn heter som den gör. Det är minst fyrtio år sen jag läste den. Historien minns jag också.

Jaha, då gäller det att komma på nåt då.



  • Kommentarer(0)//bloggen.sigbritternald.se/#post450

Författares tystnad. Precis!

SkrivarmödorSkapad av Sigbritt Ernald 2009-10-01 21:18

Så är det!!! Just precis så är det som Lena Andersson skriver om författares tystnad. Jag trodde det bara var jag. Som känner mig utanför.



  • Kommentarer(0)//bloggen.sigbritternald.se/#post424

Sublimerad passion

SkrivarmödorSkapad av Sigbritt Ernald 2009-06-18 17:54

Selma Lagerlöf skrev om Zacharias Topelius olyckliga kärlek till Greta från Kahra: "Detta var en sådan känslornas virvelstorm, som kastar människorna ur deras bana och vräker dem bort till last och undergång." Hon menade att det var den som gjorde honom till en stor diktare. Priset för att bli det var att avstå "den brottsliga lidelse som glöder i ens varelse". Det berättar Ebba Witt-Brattström i DN idag.

Jag undrar det jag. Om diktande kräver sublimerad passion… Men man måste förstås ha nåt att skriva om.

Jag läste nångång för längesen om en författare som fick besök av en ung kvinna som också ville bli det. Men den unga kvinnan var bekymrad. Hon hade förstått att man nog måste ha något, gärna något olyckligt, kanske stora problem av något slag för att ha något att skriva om, men hon hade inga, allt var bra. Den äldre kvinnan svarade henne:
– Det kommer. Du kan vara helt lugn, det kommer.

Det gör det. Livet är gjort så.

Men passion? Det är så romantiskt. Skrivande är envetet arbete och både skrivande och det som blir kärlek mår bra av lite svalkande likgiltighet, i alla fall då och då.







  • Kommentarer(0)//bloggen.sigbritternald.se/#post365

Vad jag skulle ha prispengar till

SkrivarmödorSkapad av Sigbritt Ernald 2009-05-28 13:37

Lars Gustafsson har fått 100 000 kronor i pris och Torgny Lindgren 75 000. Folk vill visst alltid veta vad pristagare ska ha pengarna till. Dessa herrar behöver nog inte svara som de flesta andra författare måste: att leva för. Köpa potatis och blomkål, underbyxor och skjortor, fläckborttagningsmedel, en present till sin tålmodige älskade och en liten blomma att bli glad av.

Lindgren ska ha sina pengar till ett staket så att korna inte går in i hans trädgård och står och glor. Det tycks inte störa honom, men grannarna, grannarna. Vad Gustafsson ska ha sina pengar till vet jag inte.

Men jag vet vad jag skulle svara om jag finge pengarna och frågan. Först skulle jag växla in så mycket i blanka guldtior att de inte får plats i mina händer. Det skulle vara så många att det rinner över. Jag skulle fylla mina händer och känna hur det känns att ha pengar. Jag skulle känna på tyngden i belöningen för mitt arbete. Jag skulle stå en bra stund och känna på tyngden.

Sen skulle jag ha dem att leva för. Sen skulle jag lägga undan det som blir över (men det blir nog inget) till en liten liten trädgård.

  • Kommentarer(2)//bloggen.sigbritternald.se/#post348

Blödningar

SkrivarmödorSkapad av Sigbritt Ernald 2009-04-04 15:32

Att skriva är som att ha ett blödande sår. Det kommer blod och man torkar och det tycks vara över, men sen kommer det mer igen och man torkar. Det tar tid innan det är över, det är inte alls särskilt lätt.

Det är likt på andra subtila sätt också - som jag inte har koll på. Att skriva är också att efter hand avslöja dem. Då blöder det.




  • Kommentarer(0)//bloggen.sigbritternald.se/#post310
« FöregåendeNästa »