Sigbritt Ernalds blogg

Sigbritt Ernalds blogg

Släktband

ReflektionerSkapad av Sigbritt Ernald 2015-04-10 10:17
Strax efter påsk skulle jag ut och resa och redan på stationen hemmavid, ropade en röst ut att det var kontaktledningshaveri i Stockholm. Så i Stockholm var det kaos och där gick då förstås omkring journalister med kameror och mickar.

En av dem frågade mig om jag kunde ställa upp på en intervju, och ja – varför inte.

Efteråt var jag nyfiken på hur det blev och var inne och tittade. Jag kan inte minnas att jag nånsin sett mig själv på närbild på det sättet, så det var intressant. Är det alltså så här andra ser mig? Mycket hastigare i rörelserna än jag föreställt mig, ett väldigt minspel. Livlig rent av.

Och där, när jag pratade, nåt runt munnen som jag kände igen från min far. Och den minen – kusin A-M:s. Det hade jag ingen aning om, trodde jag var oerhört olik henne.

Senare kom jag till en begravning, min farbrors frus. Och där, mitt emot mig vid kaffebordet satt ett av hennes barnbarn. Och det var nåt över ögonen som påminde väldigt mycket om min far. Och Lille N, hennes första barnbarnsbarn, hade precis samma virvlar i nacken som sin far, sin farmor och sin farmorsmor.

Och vid en tidigare begravning i den familjen upptäckte jag hur en annan kusins eleganta svarta stövlar var snedgångna på precis samma sätt som hennes mors.

Så då satt vi där och mindes denna goda fina glada människa och var glada för det vi fått av henne och vi som var släkt med henne och hennes man hade dessutom alla små bitar av varann att ta vara på. I våra kroppar.

  • Kommentarer(2)//bloggen.sigbritternald.se/#post1196